TUFF i Afrika

 

GATUBARN I LUSAKA, ZAMBIA

Rapport från Lehte Slunge, september 1999

Sedan början av 90-talet driver Röda Korset ett Drop-in-Centre för gatubarn i Lusaka. Det startades av Internationella Röda Korset men drivs i zambisk regi sedan 1994.

Centret tar emot ungefär 100 barn per dag, bara 15 - 20 av dem är flickor. Barnen är i ålder 4 till 17 år. Verksamheten är av mycket varierande slag. Grunden är att ge dessa utslängda och övergivna barn en gnutta trygghet och tillsyn. När de kommer till Centret gäller det först och främst att hitta en släkting som är villig att låta barnet bo hos honom eftersom Centret är stängt nätter och helger. För att klara av placeringen i början finns ett upptagningshem med dygnetrunt anställd husmor där.

Barnen kan vistas på Centret ett par veckor. En föreståndare och fyra socialarbetare är anställda på Centret. Undervisning sker i elementär hygien, hälsovård, HIV/AIDS, trädgårdsskötsel, drama, sånger, lekar, musik, dans, matematik och engelska. På schemat finns även textil- och träslöjd, men dessa har fungerat dåligt eller inte alls eftersom de kräver dyrbara verktyg och material. Ett mål mat serveras per dag. En gång i veckan åker att 20-tal barn till den internationella skolan där eleverna aktiverar och i viss mån undervisar gatubarnen under en eftermiddag. Ett par gånger i veckan får ett 10-tal pojkar åka till ett gym där ägaren bjuder på aktiviteterna.

Dessa utflykter där barnen kommer i kontakt med det normala samhället är ytterst värdefulla. Det liv de fört har ju varit mycket fattigt på vanliga, normala normer och modeller.

En viktig del av verksamheten är den uppsökande. Socialarbetarna har sina uppgjorda distrikt ute på stan som de besöker regelbundet. De lär på så sätt känna gatubarnen och berättar om Centret och barnet kan då förhoppningsvis så småningom söka sig dit.

Under hela 1997 jobbade jag dagligen på Centret som volontär. Det behövdes en rejäl upprustning, dels av lokalerna, dels av undervisningsmaterial. Under denna period målade vi om skolsalarna, tillverkade bänkar och bord, fick uniformer till barnen, köpte böcker, kartor, volleybollutrustning, fotbollar, klätterställning,rutschelkana, filtar, madrasser, mediciner osv osv. TUFF bidrog med 22 000 kr till allt detta och har senare skjutit till ytterligare 4 000 kr som hjälp till ombyggnad av köket och installation av elspis.

Den totala summan var ungefär 100 000 kr. Sedan jan -98 har jag skickat iväg 32 000 kr. Pengarna sätts in på en svensk hjälparbetares konto och allteftersom behoven från Centret uppstår och godkännes av mig, ber jag min svenska vän att betala ut. Föreståndaren på Centret har tillgång till e-mail varför våra kontakter är snabba och täta.

En klar strävan är att sända barn från Centret till den vanliga statliga skolan. Omkostnaderna per barn och år är ungefär 800 kr och denna summa räcker till skolavgifter, böcker och annan skolmateriel, uniform, strumpor och skor, ryggsäck och liknande. Förhoppningen är att kunna sända 20 barn till skolan nästa år.

Skulle du ha lust att bidraga är mitt postgironummer 1900566-9. Alla slantar är välkomna och allt används till just det som det var avsett för.

Lehte slunge

Vill du ha mer information ring 0370-220 83 eller skriv till mig under adress Slungsås, 330 33 Hillerstorp, eller e-mail walter.slunge@gnosjo.mail.telia.com

 

Kvinnocentret i Homa Bay, Kenya.

Om kvinnoprojektet i Homa Bay, och Victoriasjön som håller på att växa igen

Tuff har sponsrat ett kvinnocenter i Kenya. Centret byggdes 1994-96 med Sida-bistånd. Det har nu varit verksamt sedan slutet av 1996 och visat sig fylla ett stort behov. Målsättning och nyckelord för verksamheten är
  • Utbildning på basnivå
  • Vatten
  • Träd
  • Självförsörjning
  • Demokrati.

Centret ägs av en lokal paraplyorganisation "South Nyanza Future in our Hands", som är ett stort antal kvinnogrupper som orgnaniserar kurser för sina medlemmar med målsättningen att höja levnadsnivån för den lantliga befolkningen och motverka dess flykt till staden eller utomlands.

Baskunskaperna som Centret fömedlar till kvinnorna är att

  • bruka jorden på ett hållbart sätt, förhindra jorderosion genom trädplantering
  • att rena och återanvända vatten
  • utveckla hantverk och planera småskalig affärsverksamhet med en sund ekonomi
  • Centret ger också skydd för misshandlade kvinnor och barn.

Centrets driftskostnader täcks av intäkter från de externa organisationernas kurser där, medan nya investeingar måste finansieras med svenskt kapital. Kostnaderna för kvinnornas kurser finansieras delvis av dem själva, delvis med svenska biståndsmedel. För att ge Centret en bredare bas och ökad livskraft planeras nu en andra etapp med fler sovrum och studielokaler, en hantverkslänga samt några tvåbäddsrum för lärare. Idag finns 24 bäddar i fyrbäddsrum.
Centret har

  • en stor demonstrationsgård i ekologisk trädgårdsskötsel,
  • en plantskola
  • fruktträd
  • regnvattentankar

Vatten pumpas upp från Victoriasjön med elenergi från solpaneler.
Ett stort problem är vattenhyacinterna som nu breder ut sig över Victoriasjön i ett snärjande täcke som gör den ofarbar och omöjliggör fiske. Pumpen som förser Centret med vatten höll på att förstöras, men situationen räddades genom att den kunde flytts med hjälp av ett bidrag på 7000 kr från TUFF. På Centret försöker man nu vända en katastrof till något positivt genom olika sätt att nyttiggöra vattenhyacinterna, t.ex. som råmaterial för korgflätning och kompostering.

Initiativtagare till Centret är Inger Holmlund och Verner Bauer som vistas där en stor del av året. Målsättningen är dock att Centret helt skall drivas av den inhemska kvinnogruppen.

Ulla-Carina Sellergren

 

Här, vid Victoriasjön, ligger Homa Bay Women Centre. Men vattnet syns numera knappast och sjöfarten har upphört. Sjön liknar mera en spenatåker.

Visste du?

Under 1992 skickade Tuff till Eritrea 100.000 läroböcker av fyra olika slag. De var tryckta i Indien på det eritreanska språket tigrigna.

HEM